Naja, nu har jag varit tre dagar i Singapore och har fortfarande denna dag kvar. Efter min daliga start har blev det nog lite battre. Jag vilade i typ tva timmar och forsokte sedan rycka upp mig lite och gick till Chinatown och CBD. Mycket battre. Det ar sakert mycket mer turistigt men ocksa mycket renare sa det gillade jag mycket mer.
Pa lordag akte jag till Sentosa Island. Om jag ska beskriva det kort sager jag sahar: tropiskt Disneyland. man betalar en dollar for intrade till on och sa kan man valja och vraka melkan olika aktiviteter dar. De maste man dock betala extra for. Om man vill kan man bara ligga pa stranden men eftersom cirka gurka halften av varldens sjotrafik kor forbi ett stenkast darifran sa ar det kanske inte sa trevligt. Jag gick i alla fall till Underwater World och tittade pa lite fiskar och holl pa att svimma i vantan pa delfinshowen. Det var sa fruktansvart hett att det inte var klokt. Nar det var slut akte jag tillbaka till fastlandet och spenderade nan timme i Vivocity ett alldeles gigantiskt shoppingcenter. Jag tappade bort mig ett par ganger men vad gor man inte for luftkonditionering...?
Igar visste jag inte riktigt vad jag skulle hitta pa eftersom det kandes som om jag gjort det mesta men jag vandrade i alla fall ivag kring tolvtiden och gick till Peranakan museum och larde mig om Singapore och dess folk och kultur i ett par timmar. Kollade ocksa in ett annat shoppingcenter for att dra nytta av deras luftkonditionering. Idag ska jag fa mig en billig manikyr fore jag aker till flygfaltet. Min plan ar att anstranga mig sa litet som mojligt...
Det finns så mycket jag vill göra, och så mycket jag vill se, så det är bäst att passa på medan jag kan. Jorden är för rund för att sitta i ett hörn och sura liksom.
måndag 11 juli 2011
fredag 8 juli 2011
Final destination
Oj oj oj, nu har jag visst inte uppdaterat alls igen på länge. Alltså, jag tog mig till NZ där jag spenderade en vecka vilket inte alls vara tillräckligt med tid. Jag ville fortsätta till den södra ön med vår härliga grupp men det gick ju inte för sig.
Startade touren i Auckland som jag inte såg nånting alls av eftersom jag anlände samma natt, men det var okej. Första stoppet var Raglan där vi kollade vattenfall och solnedgång. Nästa dag var det meningen att vi skulle fortsätta till Waitomo Caves för lite grottutforskning men en av flickorna på bussen blev sjuk och vi måste ringa ambulans och grejer vilket betydde att vi skulle ha blivit för sena för att hinna med grottorna så det måste vi hoppa över. Istället körde vår trevliga chaufför Trouble omkring oss till olika ställen före vi styrde kosan mot Maketu och vår maori upplevelse. Det var kul. Vår tribe, ledd av chief James, blev godkänd av maori triben där (puh!) och vi fick lära oss haka och poi. Good times.
Nästa morgon körde vi vidare mot Rotorua där vissa ville vara extrema och kasta sig ner för ett 7 meters vattenfall på en boogie board, andra tog det lite lugnare och åkte jet boat och några av oss relaxade i ett mud bath. Rotorua är ju känt för sin geotermiska aktivitet så det måste man ju pröva på... På eftermiddagen körde vi lite längre söderut till Taupo. Det betydde SKYDIVE TIME! Vi var sex stycken som tyckte det var en bra idé att hoppa ut ur ett flygplan, några hade gjort det förrut och andra inte. Helt totalt awesome! Skulle definitivt göra det pånytt. Till hostellet, koka pasta för 12 personer och sedan kolla in nattlivet.
Nästa morgon körde vi till Blue Duck Station i Whakahoro. Fyra av oss gjorde en liten ridtur runt farmen, andra provade på att skjuta lerduvor men alla var överens om att läggdags var kl 21.30. Då snarkade vi gott hela högen, för att stiga upp kl 5 nästa morgon och köra iväg till National Park. Fyra av våra fem jappar ombord utrustade sig med varma kläder och vandrade iväg mot Mount Tongariro för att klättra över det. Det tar ca 8 timmar, så en liten utmaning. Resten av oss kikade på Gollum's Pool, stället där de filmade den där LotR-scenen där Gollum fångar en fisk. Sedan tog vi en två timmars promenad i nationalparken och njöt av landskapet. Resten av dagen gjorde vi ingenting. Det tyckte vi att vi hade förtjänat. Nästa morgon var det dags för den sista sträckan på denna tur. Mot Wellington. Kom fram kring 15-tiden, upplevde min första jordbävning och tog en snabbtitt på Museum of New Zealand. Vi var ändå för trötta för att orka titta på allt ordentligt. Istället blev det mat och träff i baren för att säga hej då åt alla.
Eftersom mitt flyg gick kl 7 skulle jag bli upplockad 4.30 och i nåt skede tyckte jag att det var en bra idé att inte gå och lägga sig alls. Gick nog helt bra tills nästa eftermiddag eller så då jag bara ville gå och sova. Förresten, på flygfältet i Wellington visade det sig att min flygbiljett inte var betald, kreditkortet den hade blivit betald med hade inte blivit godkänt så då blev jag tvungen att betala 255 dollar för min flygbiljett också. Pöh. Anyway, kom fram till Brisbane där vädret var perfekt så jag spenderade en okej dag där. Jag hade tänkt se på sista State of Origin-matchen där men på grund av mitt genidrag föregående kväll så var jag för trött. Men tydligen klarade sig Queensland riktigt bra utan min närvaro eftersom de vann. Jess!
Nåja. Var är jag nu då? Nå nu små vänner har jag lyckats ta mig till Singapore, min sista destination före Finland. Jag hade glömt hur lyxigt det är att flyga Etihad Airways så jag njöt i fulla drag av min 8 timmars flight hit. Man får filt och dyna och stort utbud av filmer och tv-program att underhålla sig själv med. Till och med maten är god. Och före de kommer och delar ut den får man en liten meny där man får välja vad man vill ha. Lyx!
Här i Singapore är det löjligt hett. Det är dessutom så fuktigt att det blir helt outhärdligt. Igår gjorde jag inte så mycket annat än att käka middag med den nyzeeländska jappen från mitt rum, men idag har jag vandrat runt lite i Little India, ett av områden här. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om staden. Den är ju nog intressant på sitt sätt men jag föredrar nog Australien och Nya Zeeland, åtminstone om jag jämför med det jag har sett såhär långt. Faktumet att jag var så slut efter mitt strövande på förmiddagen att jag måste lägga mig ner på sängen i typ timmar kanske har nåt med saken att göra förstås... Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på till näst. Just nu känns det som om jag bara vill åka hem härifrån. Jag har liksom inte riktigt lust att göra nånting. Imorgon ska jag i alla fall åka till Sentosa Island och gå till Underwater World tror jag. Nu vill jag bara hitta nåt ställe med luftkonditionering...
Startade touren i Auckland som jag inte såg nånting alls av eftersom jag anlände samma natt, men det var okej. Första stoppet var Raglan där vi kollade vattenfall och solnedgång. Nästa dag var det meningen att vi skulle fortsätta till Waitomo Caves för lite grottutforskning men en av flickorna på bussen blev sjuk och vi måste ringa ambulans och grejer vilket betydde att vi skulle ha blivit för sena för att hinna med grottorna så det måste vi hoppa över. Istället körde vår trevliga chaufför Trouble omkring oss till olika ställen före vi styrde kosan mot Maketu och vår maori upplevelse. Det var kul. Vår tribe, ledd av chief James, blev godkänd av maori triben där (puh!) och vi fick lära oss haka och poi. Good times.
Nästa morgon körde vi vidare mot Rotorua där vissa ville vara extrema och kasta sig ner för ett 7 meters vattenfall på en boogie board, andra tog det lite lugnare och åkte jet boat och några av oss relaxade i ett mud bath. Rotorua är ju känt för sin geotermiska aktivitet så det måste man ju pröva på... På eftermiddagen körde vi lite längre söderut till Taupo. Det betydde SKYDIVE TIME! Vi var sex stycken som tyckte det var en bra idé att hoppa ut ur ett flygplan, några hade gjort det förrut och andra inte. Helt totalt awesome! Skulle definitivt göra det pånytt. Till hostellet, koka pasta för 12 personer och sedan kolla in nattlivet.
Nästa morgon körde vi till Blue Duck Station i Whakahoro. Fyra av oss gjorde en liten ridtur runt farmen, andra provade på att skjuta lerduvor men alla var överens om att läggdags var kl 21.30. Då snarkade vi gott hela högen, för att stiga upp kl 5 nästa morgon och köra iväg till National Park. Fyra av våra fem jappar ombord utrustade sig med varma kläder och vandrade iväg mot Mount Tongariro för att klättra över det. Det tar ca 8 timmar, så en liten utmaning. Resten av oss kikade på Gollum's Pool, stället där de filmade den där LotR-scenen där Gollum fångar en fisk. Sedan tog vi en två timmars promenad i nationalparken och njöt av landskapet. Resten av dagen gjorde vi ingenting. Det tyckte vi att vi hade förtjänat. Nästa morgon var det dags för den sista sträckan på denna tur. Mot Wellington. Kom fram kring 15-tiden, upplevde min första jordbävning och tog en snabbtitt på Museum of New Zealand. Vi var ändå för trötta för att orka titta på allt ordentligt. Istället blev det mat och träff i baren för att säga hej då åt alla.
Eftersom mitt flyg gick kl 7 skulle jag bli upplockad 4.30 och i nåt skede tyckte jag att det var en bra idé att inte gå och lägga sig alls. Gick nog helt bra tills nästa eftermiddag eller så då jag bara ville gå och sova. Förresten, på flygfältet i Wellington visade det sig att min flygbiljett inte var betald, kreditkortet den hade blivit betald med hade inte blivit godkänt så då blev jag tvungen att betala 255 dollar för min flygbiljett också. Pöh. Anyway, kom fram till Brisbane där vädret var perfekt så jag spenderade en okej dag där. Jag hade tänkt se på sista State of Origin-matchen där men på grund av mitt genidrag föregående kväll så var jag för trött. Men tydligen klarade sig Queensland riktigt bra utan min närvaro eftersom de vann. Jess!
Nåja. Var är jag nu då? Nå nu små vänner har jag lyckats ta mig till Singapore, min sista destination före Finland. Jag hade glömt hur lyxigt det är att flyga Etihad Airways så jag njöt i fulla drag av min 8 timmars flight hit. Man får filt och dyna och stort utbud av filmer och tv-program att underhålla sig själv med. Till och med maten är god. Och före de kommer och delar ut den får man en liten meny där man får välja vad man vill ha. Lyx!
Här i Singapore är det löjligt hett. Det är dessutom så fuktigt att det blir helt outhärdligt. Igår gjorde jag inte så mycket annat än att käka middag med den nyzeeländska jappen från mitt rum, men idag har jag vandrat runt lite i Little India, ett av områden här. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om staden. Den är ju nog intressant på sitt sätt men jag föredrar nog Australien och Nya Zeeland, åtminstone om jag jämför med det jag har sett såhär långt. Faktumet att jag var så slut efter mitt strövande på förmiddagen att jag måste lägga mig ner på sängen i typ timmar kanske har nåt med saken att göra förstås... Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på till näst. Just nu känns det som om jag bara vill åka hem härifrån. Jag har liksom inte riktigt lust att göra nånting. Imorgon ska jag i alla fall åka till Sentosa Island och gå till Underwater World tror jag. Nu vill jag bara hitta nåt ställe med luftkonditionering...
onsdag 29 juni 2011
Bye bye Australia! Or not...
Nu är jag äntligen påväg mot Nya Zeeland, efter ett par dagars extra väntande. Sitter för tillfället på Brisbane Airport och försöker fördriva tiden på nåt sätt. Flyget från Cairns hit var ca en halvtimme försenat och nu verkar det som om flyget till Auckland är en timme försenat. Suck. Jag har ju "bara" 4 timmar att döda här till att börja med så varför inte lägga till en timme eller två? Och så skulle jag anlända kl 00.10 så gud vet när jag kommer fram till hostellet, men nu kommer jag ju dit en timme senare också... Om jag fick sova imorgon skulle det inte störa mig så mycket men jag åker ju iväg på busstour kl 8 på morgonen så det fixar ju sig inte heller.
Annars har jag inte sysslat med mycket under mina extradagar i Cairns. Jag har mest försökt fördriva tiden på ett så sparsamt sätt som möjligt, läs: slappa i hammocken med en bok. Det har dessutom regnat tre dagar i rad så jag har inte ens kunnat utnyttja tiden till att sola. Det mest spännande som hänt under dessa dagar var att brandalarmet på hostellet började tjuta kl 3 i natt. Hela hostellet vaknade ju förstås och kikade ut genom dörrarna och undrade vad som stod på. Det visade sig att det var en felaktig detektor som gav upphov till tjutandet. Så inte ens i natt fick jag sova ostört. Hmpf.
Nå, nu är jag i alla fall en bit på väg, så vi får hoppas att jag kommer mig fram. Tills vidare är det so long Australia men bara för en vecka. Sen är jag tillbaka. På samma flygplats. Igen. Jag har kommit fram till att under de här 5 månaderna i Australien kommer jag totalt att ha besökt Brisbane Airport 5 gånger. What?! Jag tycker ju inte ens om staden...
Annars har jag inte sysslat med mycket under mina extradagar i Cairns. Jag har mest försökt fördriva tiden på ett så sparsamt sätt som möjligt, läs: slappa i hammocken med en bok. Det har dessutom regnat tre dagar i rad så jag har inte ens kunnat utnyttja tiden till att sola. Det mest spännande som hänt under dessa dagar var att brandalarmet på hostellet började tjuta kl 3 i natt. Hela hostellet vaknade ju förstås och kikade ut genom dörrarna och undrade vad som stod på. Det visade sig att det var en felaktig detektor som gav upphov till tjutandet. Så inte ens i natt fick jag sova ostört. Hmpf.
Nå, nu är jag i alla fall en bit på väg, så vi får hoppas att jag kommer mig fram. Tills vidare är det so long Australia men bara för en vecka. Sen är jag tillbaka. På samma flygplats. Igen. Jag har kommit fram till att under de här 5 månaderna i Australien kommer jag totalt att ha besökt Brisbane Airport 5 gånger. What?! Jag tycker ju inte ens om staden...
lördag 25 juni 2011
Terminus, veuillez descendre du train
Nu har jag kommit till min final destination på östkusten. Efter ett par dagar i Mission Beach hoppade jag på (den försenade) bussen till Cairns dit vi anlände kring sjutiden på kvällen. Hann i princip bara checka in på hostellet (som för övrigt känns mer som ett hotell än hostel) och ta en dusch förrän vi alla mötte upp på The Woolshed för en sista måltid tillsammans. Det slutade med att jag hängde med ett par engelska jappar hela kvällen som var helt övertygade om att jag var från England. Hmm. Anyway, gårdagen tillbringade jag med att utforska Cairns lite grann och försöka få nån sorts ordning på mina kommande resplaner (inte så stor lycka med det).
Idag har jag varit på en regnskogstur hela dagen vilket var roligt och intressant. Vi var en liten grupp på 8 personer; 3 tyskar, 3 kanadensare, en skotte och jag själv, som tog en titt på vattenfall, regnskog och kratrar. Vår guide visste en hel del om regnskogen och området kring Cairns så det var riktigt bra. Vi hade tre tillfällen att simma under dagen och förstås valde vi alla att simma på det kallaste stället, Millaa Millaa Falls (mellan 15 och 18 gradigt vatten). MEN, det var också det coolaste stället med bra fotomöjligheter. Resultatet ser ni här:

Gårdagens organisering resulterade idag i ett avbokat hostel, en framskjuten NZ-tour och ett inställt flyg, så jag kommer att vara fast i Cairns imorgon istället för att sitta på ett flyg till Nya Zeeland. Det är ju inte så skoj men jag är i alla fall inbokad på ett flyg på onsdag. Eventuellt kan jag få en tidigare flight om askmolnet flyttar på sig före det, men vi får se. Om jag har otur kommer jag mig inte alls iväg dit. Qui vivra, verra.
Förresten, rubriken är till för alla som nånsin har åkt RER i Paris, speciellt till Disneyland.
Idag har jag varit på en regnskogstur hela dagen vilket var roligt och intressant. Vi var en liten grupp på 8 personer; 3 tyskar, 3 kanadensare, en skotte och jag själv, som tog en titt på vattenfall, regnskog och kratrar. Vår guide visste en hel del om regnskogen och området kring Cairns så det var riktigt bra. Vi hade tre tillfällen att simma under dagen och förstås valde vi alla att simma på det kallaste stället, Millaa Millaa Falls (mellan 15 och 18 gradigt vatten). MEN, det var också det coolaste stället med bra fotomöjligheter. Resultatet ser ni här:
Gårdagens organisering resulterade idag i ett avbokat hostel, en framskjuten NZ-tour och ett inställt flyg, så jag kommer att vara fast i Cairns imorgon istället för att sitta på ett flyg till Nya Zeeland. Det är ju inte så skoj men jag är i alla fall inbokad på ett flyg på onsdag. Eventuellt kan jag få en tidigare flight om askmolnet flyttar på sig före det, men vi får se. Om jag har otur kommer jag mig inte alls iväg dit. Qui vivra, verra.
Förresten, rubriken är till för alla som nånsin har åkt RER i Paris, speciellt till Disneyland.
tisdag 21 juni 2011
Skepp och hoj!
Nu är jag tillbaka på fastlandet, men mitt huvud gungar ännu. Det har en tendens att alltid göra det efter ett par dagar på sjön. Hur som helst. Whitsunday Islands var fantastiskt! Rekommenderas! Jag seglade, eller "seglade" är väl mer korrekt i det här fallet eftersom vi körde på motor mest hela tiden, med en trimaran vid namn Avatar. Vi var en grupp på 20 personer ombord plus tre besättningsmän. Vi åkte iväg kring lunch på lördag och parkerade oss vid ett korallrev kring tretiden. Snorklade en stund och åkte sedan vidare till en lugnare vik för övernattning. De flesta ur gruppen beslöt sig för att spela diverse drinking games hela kvällen och natten vilket orsakade lite probloem för oss som ville sova. Jag fick ungefär två timmar sömn den första natten på grund av att Louis och Corey bestämde sig för att pull an all nighter och satt och pratade ganska högljutt bredvid min sovplats. Dessutom delade jag säng med en schweitsisk flicka som antagligen var den sämsta person att dela säng med. Vid halv sex-tiden vaknade jag för att upptäcka att Louis och Corey fortfarande förde vilda diskussioner så jag gav upp och steg upp. Vi skulle i alla fall stiga upp för soluppgången kring sextiden. Kollade in månen och soluppgången som för övrigt såg ut såhär:

Vid halvåttatiden steg vi iland på Whitsunday Island för att evaluera en av världens top tio stränder, Whitehaven Beach. Den var ju inte så tokig måste jag säga. Ni kan ju kolla in bilden nedan för att avgöra själva.

Efter lunch ombord snorklade vi lite igen och några lyckades till och med snorkla med en sköldpadda. Jag befann ju förstås i andra ändan av revet när det hände. Men jag såg sköldpaddor från båten. Och en hel massa stingrockor (heter de så på svenska? Sting rays på eneglska. Ni vet de där som dödade Steve Irwin) på Whitehaven Beach, och till och med en liten haj. Efter det körde vi vidare till det lugnaste stället i Whitsunday Islands där vi gick iland och kikade in i en aboriginal grotta. Under kvällen blev de mer drinking games och andra galenskaper (jag går inte in på detaljer). På grund av sömnbrist från föregående kväll lugnade det dock ner sig fortare och jag fick lite mer sömn. Upp nästa morgon kring 6 då deckhanden och värden steg upp. Hjälpte till att sätta segel och styrde kosan tillbaka mot hamnen.
Eftersom jag inte kunde checka in till hostellet förrän kl 14 och klockan bara var ca 10.30 gick jag till lagoonen där jag somnade en liten stund. Efter den bästa duschen på länge (ingen dusch på tre dagar och håret fullt av saltvatten, ni kan föreställa er hur skönt det var) vandrade jag iväg till Beaches, en av barerna i Airlie Beach. Vi hade vårt after sail party där. Fick hälften av Mattys (han var deckhand ombord) måltid och gratis öl så jag var nöjd. Gick dock tillbaka ganska tidigt för att få en god natts sömn före dagens 8 timmars bussresa till Mission Beach. Här kan man hitta 5 meter långa krokodiler i närmaste vattendrag, vilda cassowarys (också kända som den enda fågeln i världen som har dödat människor) som vandrar omkring i folks trädgårdar och hus som saknar tak på grund av cyklonen Yasi för några månader sedan. Hostellet är däremot trevligt även om det håller på att rustas upp lite efter Yasis skadegörelse, så här ska jag chilla ett par dagar före jag åker upp den sista biten till Cairns. Ikväll blir det filmkväll med italienska Eleonora. Peace out!
Vid halvåttatiden steg vi iland på Whitsunday Island för att evaluera en av världens top tio stränder, Whitehaven Beach. Den var ju inte så tokig måste jag säga. Ni kan ju kolla in bilden nedan för att avgöra själva.

Efter lunch ombord snorklade vi lite igen och några lyckades till och med snorkla med en sköldpadda. Jag befann ju förstås i andra ändan av revet när det hände. Men jag såg sköldpaddor från båten. Och en hel massa stingrockor (heter de så på svenska? Sting rays på eneglska. Ni vet de där som dödade Steve Irwin) på Whitehaven Beach, och till och med en liten haj. Efter det körde vi vidare till det lugnaste stället i Whitsunday Islands där vi gick iland och kikade in i en aboriginal grotta. Under kvällen blev de mer drinking games och andra galenskaper (jag går inte in på detaljer). På grund av sömnbrist från föregående kväll lugnade det dock ner sig fortare och jag fick lite mer sömn. Upp nästa morgon kring 6 då deckhanden och värden steg upp. Hjälpte till att sätta segel och styrde kosan tillbaka mot hamnen.
Eftersom jag inte kunde checka in till hostellet förrän kl 14 och klockan bara var ca 10.30 gick jag till lagoonen där jag somnade en liten stund. Efter den bästa duschen på länge (ingen dusch på tre dagar och håret fullt av saltvatten, ni kan föreställa er hur skönt det var) vandrade jag iväg till Beaches, en av barerna i Airlie Beach. Vi hade vårt after sail party där. Fick hälften av Mattys (han var deckhand ombord) måltid och gratis öl så jag var nöjd. Gick dock tillbaka ganska tidigt för att få en god natts sömn före dagens 8 timmars bussresa till Mission Beach. Här kan man hitta 5 meter långa krokodiler i närmaste vattendrag, vilda cassowarys (också kända som den enda fågeln i världen som har dödat människor) som vandrar omkring i folks trädgårdar och hus som saknar tak på grund av cyklonen Yasi för några månader sedan. Hostellet är däremot trevligt även om det håller på att rustas upp lite efter Yasis skadegörelse, så här ska jag chilla ett par dagar före jag åker upp den sista biten till Cairns. Ikväll blir det filmkväll med italienska Eleonora. Peace out!
lördag 18 juni 2011
Hej från tropikerna!
Nu har jag igen varit dålig på att uppdatera. Men jag är nu i tropikerna, Airlie Beach närmare bestämt. Efter Noosa åkte jag upp till Rainbow Beach där jag bara stannade en natt eftersom jag inte skulle göra nån Fraser Island tour. Annars finns det inte så många orsaker att stanna där. Därifrån bar det vidare till Agnes Water, en bussresa som borde ha tagit ca 5 timmar men i verkligheten blev 12 timmar av olika orsaker. I Agnes Water stannade jag tre nätter. Det är en pytteliten stad där det inte finns mycket att göra, men hela stället var superrelaxat så jag tyckte att jag kunde stanna där lite längre. Dagarna spenderades på stranden och kvällarna med lite goon.
I förrgår spenderade jag ytterligare 10 timmar i buss upp till Airlie Beach. Det var helt klart den bästa bussresan so far. Vår chaufför Pidgeon var underhållande och pratade på om allt möjligt. Vi hade två frågesporter om Australien, lekte en ordlek och kollade på film, så resan gick snabbt. Väl framme gick nästan hela gänget inklusive chaufför till Down Under Bar för middag. Hade roligt där också, spelade drinking Jenga, Fyra i rad och drack ur hinkar. Gårdagen spenderades i solskenet vid lagoonen (stranden här är inget vidare så de försöker gottgöra det med en lagoon). Eftersom köket på det här hostellet inte är nåt att hänga i julgranen bestämde jag mig för att gå till baren för middag igen. Jag fick sällskap av min room mate James, amerikanen Alex, svensken Simon och några engelska jappar. För att balansera upp könsfördelningen lite råkade jag träffa två holländska flickor och en tysk flicka jag träffat tidigare under resan också. I know people everywhere! Yay!
Idag blir det dags för segling i Whitsundays. Ska bli så skoj. Vädret är perfekt och vi har en grupp på 17 personer på vår båt Avatar. Den lär ska vara lika stor som en tennisplan eftersom det är en trimaran så det är ju bra. Mycket utrymme för solande alltså. Jeps keps. That's about it. Jag berättar mera om seglingen när jag är tillbaka. Skepp och hoj!
I förrgår spenderade jag ytterligare 10 timmar i buss upp till Airlie Beach. Det var helt klart den bästa bussresan so far. Vår chaufför Pidgeon var underhållande och pratade på om allt möjligt. Vi hade två frågesporter om Australien, lekte en ordlek och kollade på film, så resan gick snabbt. Väl framme gick nästan hela gänget inklusive chaufför till Down Under Bar för middag. Hade roligt där också, spelade drinking Jenga, Fyra i rad och drack ur hinkar. Gårdagen spenderades i solskenet vid lagoonen (stranden här är inget vidare så de försöker gottgöra det med en lagoon). Eftersom köket på det här hostellet inte är nåt att hänga i julgranen bestämde jag mig för att gå till baren för middag igen. Jag fick sällskap av min room mate James, amerikanen Alex, svensken Simon och några engelska jappar. För att balansera upp könsfördelningen lite råkade jag träffa två holländska flickor och en tysk flicka jag träffat tidigare under resan också. I know people everywhere! Yay!
Idag blir det dags för segling i Whitsundays. Ska bli så skoj. Vädret är perfekt och vi har en grupp på 17 personer på vår båt Avatar. Den lär ska vara lika stor som en tennisplan eftersom det är en trimaran så det är ju bra. Mycket utrymme för solande alltså. Jeps keps. That's about it. Jag berättar mera om seglingen när jag är tillbaka. Skepp och hoj!
fredag 10 juni 2011
Long time no see
oj oj oj. Nu har jag inte uppdaterat på evigheter. Alltså, efter Nimbintrippen i Byron Bay åkte jag vidare till Surfers Paradise. Surfers känns lite fake och inte riktigt riktigt. För mycket wannabee LA och plast för min smak, men kul att se i alla fall. Stannade bara två nätter, spenderade en dag med att utforska stan, åkte bl.a. upp i Q1 som är den högsta bebodda byggnaden i världen. Ganska bra utsikt därifrån. Den andra dagen låg jag på stranden och gjorde ingenting. Awesome.
Efter Surfers Paradise åkte jag upp till Brisbane där jag träffade lite släkt för första gången. Helt trevliga människor de också, jag kommer kanske att träffa småkusinerna igen senare i år när de kommer till Finland för ett halvår. De tog mig upp till Mount Coot-tha där vi njöt av utsikten över stan. Annars kollade jag bara in stan ena dan med Elisa och två andra israeler. Vi gick till botaniska trädgården och ett museum och vandrade annars bara runt. Den andra dagen åkte vi ut till Lone Pine Koala Sanctuary där vi kikade på lite olika djur och kramade koalor. Sedan bar det av till Mooloolaba och Buderim där jag stannade en natt för att hälsa på Liz som jag inte sett på 5-6 år. Det var kul. 10 månader gamla Danae är den sötaste bebis som nånsin krålat på denna planet och stod för underhållningen mest hela tiden. Synd bara att Liz blev jättesjuk igår...
Igår åkte jag vidare till Noosa där jag är nu. Här är sjukt kallt, men idag skiner solen åtminstone. Jag tror vi ska kolla in nationalparken idag medan vädret är vackert, för det ska tydligen regna de två följande dagarna. Sedan vet jag inte vad jag hittar på. Chillaxa och försöka hållas varm antar jag. På söndag åker jag vidare till Rainbow Beach där jag stannar två nätter. Nu ska jag sitta bredvid batteriet en stund förrän jag och Elisa vandrar iväg till nationalparken.
Efter Surfers Paradise åkte jag upp till Brisbane där jag träffade lite släkt för första gången. Helt trevliga människor de också, jag kommer kanske att träffa småkusinerna igen senare i år när de kommer till Finland för ett halvår. De tog mig upp till Mount Coot-tha där vi njöt av utsikten över stan. Annars kollade jag bara in stan ena dan med Elisa och två andra israeler. Vi gick till botaniska trädgården och ett museum och vandrade annars bara runt. Den andra dagen åkte vi ut till Lone Pine Koala Sanctuary där vi kikade på lite olika djur och kramade koalor. Sedan bar det av till Mooloolaba och Buderim där jag stannade en natt för att hälsa på Liz som jag inte sett på 5-6 år. Det var kul. 10 månader gamla Danae är den sötaste bebis som nånsin krålat på denna planet och stod för underhållningen mest hela tiden. Synd bara att Liz blev jättesjuk igår...
Igår åkte jag vidare till Noosa där jag är nu. Här är sjukt kallt, men idag skiner solen åtminstone. Jag tror vi ska kolla in nationalparken idag medan vädret är vackert, för det ska tydligen regna de två följande dagarna. Sedan vet jag inte vad jag hittar på. Chillaxa och försöka hållas varm antar jag. På söndag åker jag vidare till Rainbow Beach där jag stannar två nätter. Nu ska jag sitta bredvid batteriet en stund förrän jag och Elisa vandrar iväg till nationalparken.
torsdag 2 juni 2011
Nimbin
Idag var jag pa en daytrip till Nimbin, Australiens weed capital. Alla erbjuder en gras och cookies pa gatan men var inte oroliga, jag kopte inget. Det var en intressant resa. Vi stannade uppe i bergen och hade en barbeque, och kollade in ett vattenfall. Det regnade forstas och jag kan beratta att en rain forest walk i vita skor inte ar en sa jattebra ide men jag kan alltid tvatta dem sa det ar lugnt. Nu kanske jag drar till Cheeky Monkey's for min sista kvall i Byron for annu en gratis meal och litegratis ol. Sen ar det bara att packa och sova och aka ivag till Surfers Paradise imorgon. I'll miss you Byron Bay. Thank you and good night!
onsdag 1 juni 2011
Sportsgirl
Igar var en valdigt aktiv dag for min del. Eftersom jag vaknade tidigt och inte hade nat battre for mig bestamde jag mig for att ta en joggingrunda fore frukost. Sprang ner till stranden och jag maste saga att det var helt fantastiskt vackert. There's nothing like a morning run at the beach. Sedan var det meningen att jag skulle paddla kajak klockan 10 men eftersom jag var den enda som var anmald till morgonturen undrade de om jag ville byta till eftermiddagstyren istallet da de hade en storre grupp, vilket jag ocka gjorde. Jag bestamde mig istallet for att hyra en surfbrada och vatdrakt fran hostellet och gick ner till stranden for att surfa fram till lunch. At lunch och akte sedan igen en gang ner till stranden for att paddlakajak med delfiner i tre timmar. Otroligt roligt och vart pengarna. Vi sag massvis med delfiner typ 20 meter framfor var kajak, paddlade genom vagorna, valte omkull ett par ganger och hade skitkul. Tungt var det dock och idag har jag sadan traningsvark efter att ha paddlat bade under surfingen och kajakturen att jag knappt kan rora armarna. Men det ar okej. Idag tanker jag bara chillaxa, jag tycker jag ar vard det. Imorgon ska jag ta en tur till Nimbin, en liten hippiestad nara Byron. Det ar ocksa Australiens grashuvudtsad om nu fattar vad jag menar, men oroa er inte. Jag ska inte atanagra kex eller roka nat (eftersom jag inte roker), jag har hort att kexen inte funkar sa det ar ju $7 upp i rok (haha). Anyway. Fick resan for 15 dollar av en annan OzExperience flicka som vann den igar kvall men redan hade varit dit. De ar normalt varda 45 dollar sa jag tyckte det var en okej deal.
Nu ska jag fonstershoppa.
Nu ska jag fonstershoppa.
söndag 29 maj 2011
Sightseeing och annat smatt och gott
Jag fick sallskap. En av de forsta flickorna jag traffade ombord pa bussen, Rita, checkade in pa hostellet och samma rum som jag imorse sa jag hade ett bekant ansikte har. Och sa sag jag pa Facebook att Piia som jag hangde mycket med i Sydney men inte pratat med pa ca 3 manader ocksa ar i Byron Bay just nu! Hur sjukt ar inte det?! Sa vi ska traffas imorgon. Ska bli kul att catcha upp lite. Idag har jag vandrat runt med Rita i Byron. Vi beslot att ga upp till fyren som finns har. Det rakar ocksa vara Australiens (dvs fastlandets) ostligaste (is that even a word?) plats. Utsikten var fantastisk och verkligen vard promenaden upp dit. Vi sag ocksa nagra delfiner hoppa just nedanfor en av utsiktplatserna vilket var skoj. Nu pa kvallen har jag ocksa bokat en bat for min Whitsundays seglingstripp. Det blev en trimaran som tar ca 25 pers och verkade riktigt bra. Fick en bra deal for det ocksa sa jag ar nojd. Kanns bra att ha det bokat och fixat. Nu ska vi snart vandra tillbaka till hostellet for lite pizza och sedan kanske det blir lite live musik och en drink eller tva. I love my life! :D
Hit the road Jack
Igår förflyttade jag mig ca 770 km norrut. Det tog mig ca 12 timmar. I buss. Det ni! Men som tur var så stannade vi nog ganska ofta på vägen så tiden gick ganska fort. För att höja stämningen berättade vår chaufför /guide olika anektoder om de platser vi stannade på och så spelades musik i högtalarna hela vägen så att chillfaktorn hölls på en hög nivå. Alla var också välkomna att DJa. Annars hotade chauffören att spela Dancing Queen hela vägen. Bland låtarna som spelades var också en "Welcome to Australia" sång som i princip bestod av en uppräkning av alla livsfarliga djur som bebor detta land och en väldigt catchig refräng som avslutades med att du kan dö när som helst. Awesome.
Jag är alltså ombord på min OzExperience tour nu. Sydney - Cairns på en månad. Första stoppet är Byron Bay för min del. Ska stanna här i fyra dagar före jag åker vidare till Surfers Paradise på torsdag. Bussen vi åker i är liten och trång men vi har kul. Vår chaufför (upp till Spot-X Surf Camp där vi bytte chaufför) var underhållande och förstås måste alla presentera sig och berrätta intressanta anekdoter om sig själva vilket resulterade i några skratt här och var. Så nu vet vi alla lite mer om varandra. Jag vet ju inte om jag kommer att träffa dem igen eftersom alla gör olika rutter men i alla fall. Efter presentationsrundan kan jag berätta att av de ca 20 personerna som var ombord upp till surfinglägret var jag den enda som inte är från nån del av Storbritannien eller Irland och därmed också den enda som inte hade engelska som modersmål. There's an interesting fact for you ladies and gents! Min intressanta faktadel för bussen var att jag talar fyra språk flytande. Sug på den suckers! Jag tyckte att det var ett bra tillfälle att påminna folk om att det finns andra språk i världen än engelska. :P
Anyway. Nu är jag alltså i Byron Bay och kan konstatera att hostellet jag bor på är ganska nice. Det är ett av två YHA:n jag bor på. Här är det öppen planläsning och hög chillfaktor som gäller. Jag har mitt rum bredvid poolen och är för tillfället ensam i det, men förhoppningsvis får jag sällskap snart. Jag har också hunnit kolla in nattlivet redan. Eftersom jag fick tre gratis meals på en av barerna som bonus från hostellet gick jag dit igår kväll. Verkade helt okej. Vann inte en utflykt till Fraser Island värd 340 dollar men jag ska inte låta det påverka mitt omdöme.
Vet inte vad jag hittar på idag. Ska väl kolla in hela stället och förstås stranden. Vi får se.
Jag är alltså ombord på min OzExperience tour nu. Sydney - Cairns på en månad. Första stoppet är Byron Bay för min del. Ska stanna här i fyra dagar före jag åker vidare till Surfers Paradise på torsdag. Bussen vi åker i är liten och trång men vi har kul. Vår chaufför (upp till Spot-X Surf Camp där vi bytte chaufför) var underhållande och förstås måste alla presentera sig och berrätta intressanta anekdoter om sig själva vilket resulterade i några skratt här och var. Så nu vet vi alla lite mer om varandra. Jag vet ju inte om jag kommer att träffa dem igen eftersom alla gör olika rutter men i alla fall. Efter presentationsrundan kan jag berätta att av de ca 20 personerna som var ombord upp till surfinglägret var jag den enda som inte är från nån del av Storbritannien eller Irland och därmed också den enda som inte hade engelska som modersmål. There's an interesting fact for you ladies and gents! Min intressanta faktadel för bussen var att jag talar fyra språk flytande. Sug på den suckers! Jag tyckte att det var ett bra tillfälle att påminna folk om att det finns andra språk i världen än engelska. :P
Anyway. Nu är jag alltså i Byron Bay och kan konstatera att hostellet jag bor på är ganska nice. Det är ett av två YHA:n jag bor på. Här är det öppen planläsning och hög chillfaktor som gäller. Jag har mitt rum bredvid poolen och är för tillfället ensam i det, men förhoppningsvis får jag sällskap snart. Jag har också hunnit kolla in nattlivet redan. Eftersom jag fick tre gratis meals på en av barerna som bonus från hostellet gick jag dit igår kväll. Verkade helt okej. Vann inte en utflykt till Fraser Island värd 340 dollar men jag ska inte låta det påverka mitt omdöme.
Vet inte vad jag hittar på idag. Ska väl kolla in hela stället och förstås stranden. Vi får se.
fredag 27 maj 2011
I'm back!
Efter a series of unfortunate events som resulterade i att jag varit utan internet i en vecka är jag nu tillbaka i Sydney (Yay!) och har internet så nu är det hög tid för en blogguppdatering. Jag överlevde den sista veckan i Bundaberg även om jag under de senaste två veckorna har haft en dag ledig istället för fyra och i största allmänhet inte har njutit speciellt mycket av den tiden, men nu är det över. För intresseklubben kan jag också berätta att jag nog fick fredagkvällen ledig och den spenderades i Bundabergs barer (hade till och med ett impromptu dance battle med en engelsk (?) jappe. Askul!).
Hur som helst så är jag nu tillbaka i Australiens största stad, inga problem med flyg eller dylikt, förutom en liten delay i Brisbane. För tillfället bor jag hos Lucas, han som visade mig runt när jag först kom hit för 4,5 månad sedan. Han har ursnygg lägenhet och är jättesnäll och trevlig. Hur ofta får man middag, frukost och lunch kockad åt en (och jag behöver inte ens betala för nånting!)? Det är ganska skönt efter att ha kockat mat för en hel familj varje dag i 3 månader... Igår kom hans pojkvän David och bror med flickvän över på middag och vi hade riktigt kul så den här trippen kunde inte ha börjat bättre. Idag ska jag ut på stan och besöka W&T officen för att meddela att jag så småningom lämnar landet och så måste jag gå och klaga till en Vodafone store också. Jag har köpt en mokkula av dem men kan inte få den att fungera. Inte ens David the Geek kunde få den att fungera. Det enda vi fick ut av det försöket var en svenskalektion, vilket faktiskt kan vara användbart eftersom de ska på en månadslång svenskakurs i Stockholm i sommar! :D
Anyway. Nu ska det laddas upp ett par foton och förberedas inför dagen. Jag fattar inte att klockan är 7.30 och jag redan har varit uppe en timme eller så. Jag har ju inte ens några barn att packa iväg! Det är resultatet efter au pair-upplevelsen... Här i Sydney är det förresten höst/vinter nu vilket betyder att det för tillfället är ca 10 grader och det är en såndär härlig höstig stämning i luften. Lite kyligt men soligt och fint. Jag älskar det!
Hur som helst så är jag nu tillbaka i Australiens största stad, inga problem med flyg eller dylikt, förutom en liten delay i Brisbane. För tillfället bor jag hos Lucas, han som visade mig runt när jag först kom hit för 4,5 månad sedan. Han har ursnygg lägenhet och är jättesnäll och trevlig. Hur ofta får man middag, frukost och lunch kockad åt en (och jag behöver inte ens betala för nånting!)? Det är ganska skönt efter att ha kockat mat för en hel familj varje dag i 3 månader... Igår kom hans pojkvän David och bror med flickvän över på middag och vi hade riktigt kul så den här trippen kunde inte ha börjat bättre. Idag ska jag ut på stan och besöka W&T officen för att meddela att jag så småningom lämnar landet och så måste jag gå och klaga till en Vodafone store också. Jag har köpt en mokkula av dem men kan inte få den att fungera. Inte ens David the Geek kunde få den att fungera. Det enda vi fick ut av det försöket var en svenskalektion, vilket faktiskt kan vara användbart eftersom de ska på en månadslång svenskakurs i Stockholm i sommar! :D
Anyway. Nu ska det laddas upp ett par foton och förberedas inför dagen. Jag fattar inte att klockan är 7.30 och jag redan har varit uppe en timme eller så. Jag har ju inte ens några barn att packa iväg! Det är resultatet efter au pair-upplevelsen... Här i Sydney är det förresten höst/vinter nu vilket betyder att det för tillfället är ca 10 grader och det är en såndär härlig höstig stämning i luften. Lite kyligt men soligt och fint. Jag älskar det!
tisdag 17 maj 2011
Klagoblogg
Jag ber på förhand om ursäkt för detta inlägg. Jag vet att det är en enda lång klagosång men jag måste bara avreagera mig.
Nu har jag bara ca en vecka kvar här i Bundaberg och jag kan inte annat säga än "Thank god for that!" Jag är trött på att fungera som heltidsanställd kock, städerska, barnvakt och allmän hushållerska. Det irriterar mig att jag verkar vara den enda som försöker hålla nån sorts ordning i huset och att hela hushållet är upp och ner så fort jag har en ledig dag. Jag förundrar mig också över att en förälder (oftast mamman) inte verkar vara tillräckligt för att hålla reda på barnen utan att jag ska vara tvungen att jobba de dagar då den andra föräldern (oftast pappan) har något annat program. Jag anser att om jag ensam klarar av att ta hand om deras barn en hel dag så ska de väl kunna ta hand om sina egna barn en dag. Man borde väl inte klaga på att man inte har tid att vara mamma om man inte heller tar tillfället i akt att spendera tid med sina barn när man har möjlighet. Varför inte utföra de ärenden man måste göra, som att jobba och rida hästen, den dag det är meningen att jag ska jobba och sedan spendera nästa dag med barnen då jag ska vara ledig, istället för att ge halva dagen ledig åt mig och kräva att jag ska jobba nästa dag också? See my point?
Det kommande veckoslutet är mitt sista här och för att fira tänkte jag, Julia och Anais hitta på nåt. Det skulle vara kul att gå ut nånstans eller bara hänga och se på film eller vad som helst, men det krångliga är ju att hitta en dag då det passar alla. Julia och Anais borde väl ha lördag och söndag ledig, medan jag jobbar lördag och har söndag ledig. Lördag kväll skulle passa bäst eftersom jag jobbar under dagen men borde kunna få kvällen ledig, och så är alla lediga på söndag. Men denna vecka, precis som förra veckan, så kommer ju R att vara borta på söndag. Som ni säkert har förstått så betyder ju det att jag behövs eftersom en förälder inte är tillräckligt. Jag frågade i alla fall om detta redan på lördag så det borde gå att fundera ut nåt. Om jag inte ens kan få en kväll ledig för att träffa de få kompisar jag har före jag åker iväg så blir jag nog förbannad. Ett ledigt veckoslut under 3,5 månader är väl ändå lite väl sparsamt, speciellt eftersom det var två dagar efter att jag anlänt, familjen var bortrest och jag inte kände en enda människa i hela stan. I beskrivningen jag fick före jag anlände stod det att jag ska få en del veckoslut lediga. Vi vet ju hur bra det har gått so far. Och som sagt så behöver jag ju inte ens ett helt veckoslut ledigt, det enda jag begär är en kväll och en sovmorgon. Är det för mycket begärt?
Nu har jag bara ca en vecka kvar här i Bundaberg och jag kan inte annat säga än "Thank god for that!" Jag är trött på att fungera som heltidsanställd kock, städerska, barnvakt och allmän hushållerska. Det irriterar mig att jag verkar vara den enda som försöker hålla nån sorts ordning i huset och att hela hushållet är upp och ner så fort jag har en ledig dag. Jag förundrar mig också över att en förälder (oftast mamman) inte verkar vara tillräckligt för att hålla reda på barnen utan att jag ska vara tvungen att jobba de dagar då den andra föräldern (oftast pappan) har något annat program. Jag anser att om jag ensam klarar av att ta hand om deras barn en hel dag så ska de väl kunna ta hand om sina egna barn en dag. Man borde väl inte klaga på att man inte har tid att vara mamma om man inte heller tar tillfället i akt att spendera tid med sina barn när man har möjlighet. Varför inte utföra de ärenden man måste göra, som att jobba och rida hästen, den dag det är meningen att jag ska jobba och sedan spendera nästa dag med barnen då jag ska vara ledig, istället för att ge halva dagen ledig åt mig och kräva att jag ska jobba nästa dag också? See my point?
Det kommande veckoslutet är mitt sista här och för att fira tänkte jag, Julia och Anais hitta på nåt. Det skulle vara kul att gå ut nånstans eller bara hänga och se på film eller vad som helst, men det krångliga är ju att hitta en dag då det passar alla. Julia och Anais borde väl ha lördag och söndag ledig, medan jag jobbar lördag och har söndag ledig. Lördag kväll skulle passa bäst eftersom jag jobbar under dagen men borde kunna få kvällen ledig, och så är alla lediga på söndag. Men denna vecka, precis som förra veckan, så kommer ju R att vara borta på söndag. Som ni säkert har förstått så betyder ju det att jag behövs eftersom en förälder inte är tillräckligt. Jag frågade i alla fall om detta redan på lördag så det borde gå att fundera ut nåt. Om jag inte ens kan få en kväll ledig för att träffa de få kompisar jag har före jag åker iväg så blir jag nog förbannad. Ett ledigt veckoslut under 3,5 månader är väl ändå lite väl sparsamt, speciellt eftersom det var två dagar efter att jag anlänt, familjen var bortrest och jag inte kände en enda människa i hela stan. I beskrivningen jag fick före jag anlände stod det att jag ska få en del veckoslut lediga. Vi vet ju hur bra det har gått so far. Och som sagt så behöver jag ju inte ens ett helt veckoslut ledigt, det enda jag begär är en kväll och en sovmorgon. Är det för mycket begärt?
onsdag 11 maj 2011
Vinter
Vinter är kanske inte det första man förväntar sig när man åker till Australien, men nu är det nog officiellt vinter tycker jag. Den lägsta temperaturen i Canberra idag var -2 grader och det snöade i Hobart. Här i Queensland börjar det också bli kallt. Mitt rum känns som en frysbox när man vaknar på morgonen (ca 8 grader ute den tiden). Att jag har en hel vägg som består av fönster gör ju inte saken bättre precis. Snart får jag börja sova i min fleecetröja... Men det är bara 14 dagar kvar så jag överlever väl. Speaking of which, idag skickade jag iväg ett paket hem med lite kläder, skor, böcker och annat skräp som inte får plats i min väska. Det borde ta ca 2-3 månader för det att komma fram. Snacka om snigelpost. Men jag föredrog att betala 77 dollar istället för 177 dollar vilket var priset för ankomst inom 10 dagar eller vad det nu var. Jag kommer ju ändå inte att vara hemma då. Men förhoppningsvis kommer det fram samtidigt som jag. Det finns grejer där som jag kunde ha nytta av...
Anywho. Nu ska jag fortsätta att kolla in Glee (det är ett extralångt avsnitt och de sjunger Lady Gaga!). I'm such a gleek!
Anywho. Nu ska jag fortsätta att kolla in Glee (det är ett extralångt avsnitt och de sjunger Lady Gaga!). I'm such a gleek!
fredag 6 maj 2011
Andas in, andas ut...
Har spenderat de senaste två dagarna stressandes runt som en dåre och har knappt haft tid för lunch. Igår spenderade jag två timmar med att vika 260 flyers för frisörsalongen och sätta in dem i kuvert för att sedan slicka (jepp, du läste rätt) igen varje kuvert. Jag förstår att de behövde få det gjort men honestly, det är INTE mitt jobb. Sen ska det kockas ett par olika maträtter till middag och diskas och gud vet vad. Idag måste jag städa huset också för städerskan kommer inte. Jag misstänker, men hoppas att jag har fel, att de har avskedat den stackars tanten. De verkade inte vara helt nöjda med henne men har ju inte precis sagt nåt åt henne så att hon kan göra det bättre. Det är ju inte deras stil att kommunicera. Jag hoppas att hon kommer nästa vecka för annars måste jag börja städa varje fredag. Men det är ju bara två fredagar kvar efter denna så kanske jag överlever ändå. Idag har jag annars en ganska chill dag men förstås ingen bil. För tillfället har jag i alla fall internet men med min tur kommer N snart hem och hämtar modemet också... 19 dagar kvar, I can do this...
söndag 1 maj 2011
Jag vill vara ledig, ledig, ledig...
Långt veckoslut med morgondagen ledig (labour day) och jag borde vara ledig idag och imorgon, men icke sa Nicke. Imorse åkte R på jobb till farmen kl 5.30 och N skulle rida 6.15 så jag måste stiga upp kl 6. På en söndag! Som jag dessutom borde ha ledig! Dessutom åkte ju inte N iväg förrän typ 6.45. Anyway, vaktade barnen till ca kl 12 då de åkte iväg till mommo. Sen var jag stuck hemma utan bil. Awesome. Gick på en trevlig eftermiddagspromenad med Julia och tänkte att vi kanske skulle kunna gå på bio med Anais (en annan au pair, fransk) om jag kunde flytta min Skypedate med Chris till imorgon bitti. Men icke sa Nicke. Som grädde på moset så åker båda föräldrarna iväg samma tid imorgon också så jag måste vakta barnen lika länge då också! Är en sovmorgon för mycket begärt? Det betyder att jag inte kan Skypea imorgon bitti eftersom jag inte kommer att få en ledig minut och så kan jag inte ens få tag i Chris. Super.
Mitt mantra just nu är: tänk positivt, det är bara 3 veckor kvar! Jag hoppas verkligen att jag får en annan morgon ledig den här veckan.
Mitt mantra just nu är: tänk positivt, det är bara 3 veckor kvar! Jag hoppas verkligen att jag får en annan morgon ledig den här veckan.
fredag 29 april 2011
Tillbaka till vardagen
Nu är påsklovet äntligen över och barnen är tillbaka i skolan vilket är superskönt måste jag säga. Äntligen har jag lite tid för mig själv! Onsdagen spenderades med att vandra runt i butiker och inhandla diverse nödvändigheter, torsdagen förflöt i frisörsalongen (äntligen fick jag nåt gjort åt håret! Ser nu mycket bättre ut!) och denna dag fördrevs med att tvätta lakan och åka till biblioteket. Dessutom åkte vi hela högen till Keeley & Co på kvällen för att kolla in det kungliga bröllopet. Vi åt den engelska nationalrätten, dvs curry, och kommenterade allt och alla ("He's picking his nose, she's scratching her head "Why did i wear this hat?" and the Queen is wondering how long this is gonna take"). Jag är inte en sån person som följer med kungligheterna speciellt noga, men bröllop är ju alltid kul och good old Lizzie är ju faktiskt Head of State i Australien... Jag kan konstatera att klänningen var gorgeous, bruden vacker, William var söt när han inte kunde låta bli att le och Harry gullig när han blev alldeles emotional framme vid "altaret". Det om det.
Jag hoppas jag får lite av veckoslutet ledigt, det är dessutom långt veckoslut eftersom måndagen är Labour Day och således en helgdag, men jag tror inte det. Man kan ju i alla fall hoppas på det bästa!
Jag hoppas jag får lite av veckoslutet ledigt, det är dessutom långt veckoslut eftersom måndagen är Labour Day och således en helgdag, men jag tror inte det. Man kan ju i alla fall hoppas på det bästa!
måndag 25 april 2011
En annorlunda påsk
Denna påsk har varit ganska annorlunda från vad jag är van vid. Normalt är det inte mycket program förutom på lördagen då alla "barnen" söker påskägg i trädgården på morgonen (nej vi är inte för gamla för det!) och det eventuellt kommer nån påskhäxa man får ge lite karkki åt. Vi äter kanske lite lamm och kanske nån kommer över på kaffe. Annars är det bara chillaxande som gäller. I år har jag vaktat barn hela tiden förutom halva fredagen som jag tillbringade med att städa och organisera barnens pysselhyllor (det finns hur mycket material som helst och det är nu alldeles fabulöst organiserat), gårdagen då jag körde till stranden och solade (förstås var det bra surfförhållanden och jag lämnade brädan hemma) och idag då jag packade in surfbrädan i bilen och körde till stranden (förstås inga vågor men jag solade lite istället). Idag är det för övrigt Anzac day så Easter Monday flyttas framåt till tisdag (jättelogiskt eller hur?).
Jag har haft en ganska tråkig påsk med andra ord. Don't get me wrong, jag menar, hur ofta kan man spendera påskdagen på beachen? Men det är ganska tråkigt att vakta barnen 24/7 och inte ens äta några påskägg (okej, nu har jag fått två stycken av Declen för att han fick så ont i magen av dem att han måste lämna tillbaka dem åt påskharen, men jag blev nästan helt utan). Julia är fortfarande i Brisbane/Gold Coast med sin familj men borde komma hem idag eller imorgon så jag har inte ens kunnat umgås med henne. Ruby åkte till Sunshine Coast för att träffa sin mamma under påsken så inte ens hon har varit hemma. Knappast skulle påsken ha varit speciellt glädjefull hemma heller eftersom lördagens program skulle ha bestått av moffas begravning men åtminstone skulle det ha funnits folk omkring en.
Lite goda nyheter har jag i alla fall fått. Det verkar som om Chris D kan komma och hälsa på mig i juni, så det ska bli superkul! Jag räknar dock inte med att det kommer att work out helt förrän jag talat med honom, hans organiseringsskills är inte de bästa direkt... Men hoppas kan man ju alltid!
Jag har haft en ganska tråkig påsk med andra ord. Don't get me wrong, jag menar, hur ofta kan man spendera påskdagen på beachen? Men det är ganska tråkigt att vakta barnen 24/7 och inte ens äta några påskägg (okej, nu har jag fått två stycken av Declen för att han fick så ont i magen av dem att han måste lämna tillbaka dem åt påskharen, men jag blev nästan helt utan). Julia är fortfarande i Brisbane/Gold Coast med sin familj men borde komma hem idag eller imorgon så jag har inte ens kunnat umgås med henne. Ruby åkte till Sunshine Coast för att träffa sin mamma under påsken så inte ens hon har varit hemma. Knappast skulle påsken ha varit speciellt glädjefull hemma heller eftersom lördagens program skulle ha bestått av moffas begravning men åtminstone skulle det ha funnits folk omkring en.
Lite goda nyheter har jag i alla fall fått. Det verkar som om Chris D kan komma och hälsa på mig i juni, så det ska bli superkul! Jag räknar dock inte med att det kommer att work out helt förrän jag talat med honom, hans organiseringsskills är inte de bästa direkt... Men hoppas kan man ju alltid!
måndag 18 april 2011
Challenge
I was challenged by Jenni to:
1. Open the fourth folder where I keep my pictures
2. Choose the fourth picture and publish it
3. Explain the picture
4. Challenge someone else
So here we go...
Eftersom jag efter a series of unfortunate events inte har så många foton på min dator för tillfället så var jag tvungen att göra detta lite annorlunda, men jag plockade kind of ut den fjärde mappen och fjärde bilden och det underhållande resultatet är detta:

Bilden är tagen på ett hostel i Sydney för ett par månader sedan. Dagen efter att jag anlände i Sydney träffade jag en annan finsk flicka som också gjorde Work & Travel, Piia. Dagen efter det träffade vi en annan Work & Travel-flicka från Norge, Lise. Vi hängde tillsammans ganska mycket under de följande veckorna och samtidigt som jag fick mitt jobb här i Bundaberg fick Piia ett jobb på en fruit picking farm och vi skulle båda åka iväg samma dag, vilket betydde att vi alla skulle gå skilda vägar, åtminstone för en tid. Vi ansåg att detta var värt att fira så det blev vår "Last night in Sydney". Vi åt middag ute och gick sedan tillbaka till Piias och Lises hostel för att äta glass och dricka lite vin (great kombo, I know). På grund av tidsbrist följande dag var båda två tvungna att tvätta sina kläder denna kväll men det visade sig att tvättrummet skulle stänga nån timme senare. Personalen sa att alternativen var att stiga upp tidigt följande morgon eller att vänta inne i tvättrummet på att torktumlaren skulle köra färdigt sitt program. Vi beslöt att vänta i tvättrummet. Vi tog med vår vinlåda och våra glas och hade hur kul som helst. Det måste ju förstås dokumenteras och resultatet ser vi här. Det bör kanske tilläggas att bilden är arrangerad, men vi hade faktiskt vårt vin med... Kul var det i varje fall!
Avslutningsvis vill jag skicka denna utmaning vidare till Tove.
1. Open the fourth folder where I keep my pictures
2. Choose the fourth picture and publish it
3. Explain the picture
4. Challenge someone else
So here we go...
Eftersom jag efter a series of unfortunate events inte har så många foton på min dator för tillfället så var jag tvungen att göra detta lite annorlunda, men jag plockade kind of ut den fjärde mappen och fjärde bilden och det underhållande resultatet är detta:
Bilden är tagen på ett hostel i Sydney för ett par månader sedan. Dagen efter att jag anlände i Sydney träffade jag en annan finsk flicka som också gjorde Work & Travel, Piia. Dagen efter det träffade vi en annan Work & Travel-flicka från Norge, Lise. Vi hängde tillsammans ganska mycket under de följande veckorna och samtidigt som jag fick mitt jobb här i Bundaberg fick Piia ett jobb på en fruit picking farm och vi skulle båda åka iväg samma dag, vilket betydde att vi alla skulle gå skilda vägar, åtminstone för en tid. Vi ansåg att detta var värt att fira så det blev vår "Last night in Sydney". Vi åt middag ute och gick sedan tillbaka till Piias och Lises hostel för att äta glass och dricka lite vin (great kombo, I know). På grund av tidsbrist följande dag var båda två tvungna att tvätta sina kläder denna kväll men det visade sig att tvättrummet skulle stänga nån timme senare. Personalen sa att alternativen var att stiga upp tidigt följande morgon eller att vänta inne i tvättrummet på att torktumlaren skulle köra färdigt sitt program. Vi beslöt att vänta i tvättrummet. Vi tog med vår vinlåda och våra glas och hade hur kul som helst. Det måste ju förstås dokumenteras och resultatet ser vi här. Det bör kanske tilläggas att bilden är arrangerad, men vi hade faktiskt vårt vin med... Kul var det i varje fall!
Avslutningsvis vill jag skicka denna utmaning vidare till Tove.
I wanna be the one to walk in the sun...
...not driving in the pouring rain. Det är bland annat det jag har gjort på trippen ner till vad som så fint heter Sunshine Coast. Förstås regnade det varje dag. Visserligen inte hela tiden men alltid nu och då. De negativa sidorna med resan var att jag sov i samma rum som barnen vilket betydde att jag inte kunde sova efter kl 6 på morgonen. Jag var ledig men måste vakta barnen en hel del ändå. De positiva var att jag såg lite mer av Australien. Vi åkte till Noosa på lördag och jag älskade det. Jag träffade trevliga skottar och sydafrikaner, och barnen underhöll sig själva det mesta av tiden eftersom de hade kusiner och kompisar att leka med. Jag tror att det var bättre att åka med än att stanna här i alla fall eftersom jag inte skulle ha haft nån att hänga med här ändå. Men det skulle ha varit skönt att kunna göra vad jag ville och ha ett par sovmorgnar.
Och just det ja. Det där med att köra i hällregn. På lördag tog föräldrarna och sydafrikanerna några drinkar (läs: ganska många drinkar) och eftersom det enda jag fick att dricka var en pytteliten CocaCola zero var det jag som fick äran att köra hem till Coolum. Det var mörkt, det ösregnade och bilen jag skulle köra var familjens gigantiska SUV som jag aldrig kört tidigare. Den är dessutom automatväxlad vilket jag heller aldrig har provat på. Lyckligtvis är det ju avsevärt mycket lättare att köra en automat om man är van med manuell än tvärtom... I did well though so don't worry! Men jag skulle hellre ha tagit en drink eller två...
Och just det ja. Det där med att köra i hällregn. På lördag tog föräldrarna och sydafrikanerna några drinkar (läs: ganska många drinkar) och eftersom det enda jag fick att dricka var en pytteliten CocaCola zero var det jag som fick äran att köra hem till Coolum. Det var mörkt, det ösregnade och bilen jag skulle köra var familjens gigantiska SUV som jag aldrig kört tidigare. Den är dessutom automatväxlad vilket jag heller aldrig har provat på. Lyckligtvis är det ju avsevärt mycket lättare att köra en automat om man är van med manuell än tvärtom... I did well though so don't worry! Men jag skulle hellre ha tagit en drink eller två...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)