Långt veckoslut med morgondagen ledig (labour day) och jag borde vara ledig idag och imorgon, men icke sa Nicke. Imorse åkte R på jobb till farmen kl 5.30 och N skulle rida 6.15 så jag måste stiga upp kl 6. På en söndag! Som jag dessutom borde ha ledig! Dessutom åkte ju inte N iväg förrän typ 6.45. Anyway, vaktade barnen till ca kl 12 då de åkte iväg till mommo. Sen var jag stuck hemma utan bil. Awesome. Gick på en trevlig eftermiddagspromenad med Julia och tänkte att vi kanske skulle kunna gå på bio med Anais (en annan au pair, fransk) om jag kunde flytta min Skypedate med Chris till imorgon bitti. Men icke sa Nicke. Som grädde på moset så åker båda föräldrarna iväg samma tid imorgon också så jag måste vakta barnen lika länge då också! Är en sovmorgon för mycket begärt? Det betyder att jag inte kan Skypea imorgon bitti eftersom jag inte kommer att få en ledig minut och så kan jag inte ens få tag i Chris. Super.
Mitt mantra just nu är: tänk positivt, det är bara 3 veckor kvar! Jag hoppas verkligen att jag får en annan morgon ledig den här veckan.
Ja, tänk positivt; det är säkert ändå mera spännande att vara där än här!! Första maj med åska, snö- och hagelskurar är ju förstås ganska spännande det också.... men kanske det finns bättre saker än det.
SvaraRaderah. pappa