Sightseeing och annat smatt och gott

Jag fick sallskap. En av de forsta flickorna jag traffade ombord pa bussen, Rita, checkade in pa hostellet och samma rum som jag imorse sa jag hade ett bekant ansikte har. Och sa sag jag pa Facebook att Piia som jag hangde mycket med i Sydney men inte pratat med pa ca 3 manader ocksa ar i Byron Bay just nu! Hur sjukt ar inte det?! Sa vi ska traffas imorgon. Ska bli kul att catcha upp lite. Idag har jag vandrat runt med Rita i Byron. Vi beslot att ga upp till fyren som finns har. Det rakar ocksa vara Australiens (dvs fastlandets) ostligaste (is that even a word?) plats. Utsikten var fantastisk och verkligen vard promenaden upp dit. Vi sag ocksa nagra delfiner hoppa just nedanfor en av utsiktplatserna vilket var skoj. Nu pa kvallen har jag ocksa bokat en bat for min Whitsundays seglingstripp. Det blev en trimaran som tar ca 25 pers och verkade riktigt bra. Fick en bra deal for det ocksa sa jag ar nojd. Kanns bra att ha det bokat och fixat. Nu ska vi snart vandra tillbaka till hostellet for lite pizza och sedan kanske det blir lite live musik och en drink eller tva. I love my life! :D

Hit the road Jack

Igår förflyttade jag mig ca 770 km norrut. Det tog mig ca 12 timmar. I buss. Det ni! Men som tur var så stannade vi nog ganska ofta på vägen så tiden gick ganska fort. För att höja stämningen berättade vår chaufför /guide olika anektoder om de platser vi stannade på och så spelades musik i högtalarna hela vägen så att chillfaktorn hölls på en hög nivå. Alla var också välkomna att DJa. Annars hotade chauffören att spela Dancing Queen hela vägen. Bland låtarna som spelades var också en "Welcome to Australia" sång som i princip bestod av en uppräkning av alla livsfarliga djur som bebor detta land och en väldigt catchig refräng som avslutades med att du kan dö när som helst. Awesome.

Jag är alltså ombord på min OzExperience tour nu. Sydney - Cairns på en månad. Första stoppet är Byron Bay för min del. Ska stanna här i fyra dagar före jag åker vidare till Surfers Paradise på torsdag. Bussen vi åker i är liten och trång men vi har kul. Vår chaufför (upp till Spot-X Surf Camp där vi bytte chaufför) var underhållande och förstås måste alla presentera sig och berrätta intressanta anekdoter om sig själva vilket resulterade i några skratt här och var. Så nu vet vi alla lite mer om varandra. Jag vet ju inte om jag kommer att träffa dem igen eftersom alla gör olika rutter men i alla fall. Efter presentationsrundan kan jag berätta att av de ca 20 personerna som var ombord upp till surfinglägret var jag den enda som inte är från nån del av Storbritannien eller Irland och därmed också den enda som inte hade engelska som modersmål. There's an interesting fact for you ladies and gents! Min intressanta faktadel för bussen var att jag talar fyra språk flytande. Sug på den suckers! Jag tyckte att det var ett bra tillfälle att påminna folk om att det finns andra språk i världen än engelska. :P

Anyway. Nu är jag alltså i Byron Bay och kan konstatera att hostellet jag bor på är ganska nice. Det är ett av två YHA:n jag bor på. Här är det öppen planläsning och hög chillfaktor som gäller. Jag har mitt rum bredvid poolen och är för tillfället ensam i det, men förhoppningsvis får jag sällskap snart. Jag har också hunnit kolla in nattlivet redan. Eftersom jag fick tre gratis meals på en av barerna som bonus från hostellet gick jag dit igår kväll. Verkade helt okej. Vann inte en utflykt till Fraser Island värd 340 dollar men jag ska inte låta det påverka mitt omdöme.

Vet inte vad jag hittar på idag. Ska väl kolla in hela stället och förstås stranden. Vi får se.

I'm back!

Efter a series of unfortunate events som resulterade i att jag varit utan internet i en vecka är jag nu tillbaka i Sydney (Yay!) och har internet så nu är det hög tid för en blogguppdatering. Jag överlevde den sista veckan i Bundaberg även om jag under de senaste två veckorna har haft en dag ledig istället för fyra och i största allmänhet inte har njutit speciellt mycket av den tiden, men nu är det över. För intresseklubben kan jag också berätta att jag nog fick fredagkvällen ledig och den spenderades i Bundabergs barer (hade till och med ett impromptu dance battle med en engelsk (?) jappe. Askul!).

Hur som helst så är jag nu tillbaka i Australiens största stad, inga problem med flyg eller dylikt, förutom en liten delay i Brisbane. För tillfället bor jag hos Lucas, han som visade mig runt när jag först kom hit för 4,5 månad sedan. Han har ursnygg lägenhet och är jättesnäll och trevlig. Hur ofta får man middag, frukost och lunch kockad åt en (och jag behöver inte ens betala för nånting!)? Det är ganska skönt efter att ha kockat mat för en hel familj varje dag i 3 månader... Igår kom hans pojkvän David och bror med flickvän över på middag och vi hade riktigt kul så den här trippen kunde inte ha börjat bättre. Idag ska jag ut på stan och besöka W&T officen för att meddela att jag så småningom lämnar landet och så måste jag gå och klaga till en Vodafone store också. Jag har köpt en mokkula av dem men kan inte få den att fungera. Inte ens David the Geek kunde få den att fungera. Det enda vi fick ut av det försöket var en svenskalektion, vilket faktiskt kan vara användbart eftersom de ska på en månadslång svenskakurs i Stockholm i sommar! :D

Anyway. Nu ska det laddas upp ett par foton och förberedas inför dagen. Jag fattar inte att klockan är 7.30 och jag redan har varit uppe en timme eller så. Jag har ju inte ens några barn att packa iväg! Det är resultatet efter au pair-upplevelsen... Här i Sydney är det förresten höst/vinter nu vilket betyder att det för tillfället är ca 10 grader och det är en såndär härlig höstig stämning i luften. Lite kyligt men soligt och fint. Jag älskar det!

Klagoblogg

Jag ber på förhand om ursäkt för detta inlägg. Jag vet att det är en enda lång klagosång men jag måste bara avreagera mig.

Nu har jag bara ca en vecka kvar här i Bundaberg och jag kan inte annat säga än "Thank god for that!" Jag är trött på att fungera som heltidsanställd kock, städerska, barnvakt och allmän hushållerska. Det irriterar mig att jag verkar vara den enda som försöker hålla nån sorts ordning i huset och att hela hushållet är upp och ner så fort jag har en ledig dag. Jag förundrar mig också över att en förälder (oftast mamman) inte verkar vara tillräckligt för att hålla reda på barnen utan att jag ska vara tvungen att jobba de dagar då den andra föräldern (oftast pappan) har något annat program. Jag anser att om jag ensam klarar av att ta hand om deras barn en hel dag så ska de väl kunna ta hand om sina egna barn en dag. Man borde väl inte klaga på att man inte har tid att vara mamma om man inte heller tar tillfället i akt att spendera tid med sina barn när man har möjlighet. Varför inte utföra de ärenden man måste göra, som att jobba och rida hästen, den dag det är meningen att jag ska jobba och sedan spendera nästa dag med barnen då jag ska vara ledig, istället för att ge halva dagen ledig åt mig och kräva att jag ska jobba nästa dag också? See my point?

Det kommande veckoslutet är mitt sista här och för att fira tänkte jag, Julia och Anais hitta på nåt. Det skulle vara kul att gå ut nånstans eller bara hänga och se på film eller vad som helst, men det krångliga är ju att hitta en dag då det passar alla. Julia och Anais borde väl ha lördag och söndag ledig, medan jag jobbar lördag och har söndag ledig. Lördag kväll skulle passa bäst eftersom jag jobbar under dagen men borde kunna få kvällen ledig, och så är alla lediga på söndag. Men denna vecka, precis som förra veckan, så kommer ju R att vara borta på söndag. Som ni säkert har förstått så betyder ju det att jag behövs eftersom en förälder inte är tillräckligt. Jag frågade i alla fall om detta redan på lördag så det borde gå att fundera ut nåt. Om jag inte ens kan få en kväll ledig för att träffa de få kompisar jag har före jag åker iväg så blir jag nog förbannad. Ett ledigt veckoslut under 3,5 månader är väl ändå lite väl sparsamt, speciellt eftersom det var två dagar efter att jag anlänt, familjen var bortrest och jag inte kände en enda människa i hela stan. I beskrivningen jag fick före jag anlände stod det att jag ska få en del veckoslut lediga. Vi vet ju hur bra det har gått so far. Och som sagt så behöver jag ju inte ens ett helt veckoslut ledigt, det enda jag begär är en kväll och en sovmorgon. Är det för mycket begärt?

Vinter

Vinter är kanske inte det första man förväntar sig när man åker till Australien, men nu är det nog officiellt vinter tycker jag. Den lägsta temperaturen i Canberra idag var -2 grader och det snöade i Hobart. Här i Queensland börjar det också bli kallt. Mitt rum känns som en frysbox när man vaknar på morgonen (ca 8 grader ute den tiden). Att jag har en hel vägg som består av fönster gör ju inte saken bättre precis. Snart får jag börja sova i min fleecetröja... Men det är bara 14 dagar kvar så jag överlever väl. Speaking of which, idag skickade jag iväg ett paket hem med lite kläder, skor, böcker och annat skräp som inte får plats i min väska. Det borde ta ca 2-3 månader för det att komma fram. Snacka om snigelpost. Men jag föredrog att betala 77 dollar istället för 177 dollar vilket var priset för ankomst inom 10 dagar eller vad det nu var. Jag kommer ju ändå inte att vara hemma då. Men förhoppningsvis kommer det fram samtidigt som jag. Det finns grejer där som jag kunde ha nytta av...

Anywho. Nu ska jag fortsätta att kolla in Glee (det är ett extralångt avsnitt och de sjunger Lady Gaga!). I'm such a gleek!

Andas in, andas ut...

Har spenderat de senaste två dagarna stressandes runt som en dåre och har knappt haft tid för lunch. Igår spenderade jag två timmar med att vika 260 flyers för frisörsalongen och sätta in dem i kuvert för att sedan slicka (jepp, du läste rätt) igen varje kuvert. Jag förstår att de behövde få det gjort men honestly, det är INTE mitt jobb. Sen ska det kockas ett par olika maträtter till middag och diskas och gud vet vad. Idag måste jag städa huset också för städerskan kommer inte. Jag misstänker, men hoppas att jag har fel, att de har avskedat den stackars tanten. De verkade inte vara helt nöjda med henne men har ju inte precis sagt nåt åt henne så att hon kan göra det bättre. Det är ju inte deras stil att kommunicera. Jag hoppas att hon kommer nästa vecka för annars måste jag börja städa varje fredag. Men det är ju bara två fredagar kvar efter denna så kanske jag överlever ändå. Idag har jag annars en ganska chill dag men förstås ingen bil. För tillfället har jag i alla fall internet men med min tur kommer N snart hem och hämtar modemet också... 19 dagar kvar, I can do this...

Jag vill vara ledig, ledig, ledig...

Långt veckoslut med morgondagen ledig (labour day) och jag borde vara ledig idag och imorgon, men icke sa Nicke. Imorse åkte R på jobb till farmen kl 5.30 och N skulle rida 6.15 så jag måste stiga upp kl 6. På en söndag! Som jag dessutom borde ha ledig! Dessutom åkte ju inte N iväg förrän typ 6.45. Anyway, vaktade barnen till ca kl 12 då de åkte iväg till mommo. Sen var jag stuck hemma utan bil. Awesome. Gick på en trevlig eftermiddagspromenad med Julia och tänkte att vi kanske skulle kunna gå på bio med Anais (en annan au pair, fransk) om jag kunde flytta min Skypedate med Chris till imorgon bitti. Men icke sa Nicke. Som grädde på moset så åker båda föräldrarna iväg samma tid imorgon också så jag måste vakta barnen lika länge då också! Är en sovmorgon för mycket begärt? Det betyder att jag inte kan Skypea imorgon bitti eftersom jag inte kommer att få en ledig minut och så kan jag inte ens få tag i Chris. Super.

Mitt mantra just nu är: tänk positivt, det är bara 3 veckor kvar! Jag hoppas verkligen att jag får en annan morgon ledig den här veckan.