tisdag 15 mars 2011

Gaaah!!

Ingen vanlig dag idag heller. Igår behövde jag inte vakta Declen på eftermiddagen som jag trodde, men var som sagt fast i huset i varje fall och vaktade båda barnen ett par timmar (som egentligen bara skulle vara en timme på kvällen) så det hjälpte inte så mycket. Idag visade det sig att Declen skulle stanna hemma med mig hela dagen eftersom han hade hostat på natten. Alltså var jag fast hela dagen idag igen. Nikki var nog hemma också men har sjuk rygg så hon hade inte så många alternativ. Decs lekte i varje fall ganska bra för sig själv idag så på det sättet var det okej, men jag var ju ändå fast här hemma. Dessutom regnade det hela dagen igen. Jag tror jag blir galen! Jag måste få komma ut bland folk och träffa nya människor eller så kommer jag att bli totaldeprimerad! Jag blir galen av att sitta inne hela dagen med sjuka barn eller annars bara vara tvungen att vakta dem hela dagen av en eller annan orsak och sen när jag får "resten av dagen ledig", dvs från typ 5-6-tiden på kvällen, så är det ju inga människor i farten, allt är stängt och det är mörkt ute. Toppen. Vad är det meningen att jag ska göra då? Jag blir galen snart! Ärligt talat vill jag bara gå till nån pub/bar och träffa lite nya människor. Nånstans där jag inte behöver tänka på att underhålla/hålla ett öga på några barn...

Jag hoppas till gud att det är bättre väder imorgon och att båda barnen är i skolan.

3 kommentarer:

  1. Ojojoj, så du är (t)irriterad! Lite otur med vädret verkar du ha och ingenstans kan du åka. Det är sådär ibland med barn. Det är dessutom stor skillnad mellan att vara i Sydney med alla kompisar och i Bundberg där det inte verkar finnas så många. Håll ut och tänk på resandet som blir senare!

    h. papp

    SvaraRadera
  2. det där är det värsta med att vara "tjänstefolk", har man egna planer så kommer dom alltid på andra plats, och man kan inte marra då man råkar bo hos sin arbetsgivare och det bara sku bli dålig stämning... hoppas de blir bättre!

    SvaraRadera
  3. Jo jag räknar till 10 och försöker stå ut. Jag kan ju åtminstone räkna dagarna tills jag åker till Sydney igen om det blir riktigt outhärdligt...

    SvaraRadera